Att förändra sådant som går.
Tänker lite på mitt förra inlägg och kör ett till på samma tema. Varje år så är det samma visa med klagomål på Råkor, och Kajor i stan och det vet jag för det får ofta ett uppslag i lokalpressen. Jag håller på med en film om Råkorna i stan och jag lovar, det är dö spännande att följa deras förehavande. En av deras boplatser är i en alle med fyra filer trafik, 2 på varje sida om den 2 meter breda gräsytan som hyser de 5 träden. På sidorna boende och jag vet inte om det har kommit klagomål från just dessa men ändå. Vad jag vet är att ljudet från de 10 råkbona har inte en chans att skapa ljud som tillnärmelsevis överöstar biltrafiken. Fina scener blir det när rödljuset slår om från grönt till rött och röken från avgaserna skapar rök så att hjulen nästan döljs från bakomvarande bil.
Grejen tror jag är att ingen skulle ju ens komma på tanken att vi borde nog förbjuda biltrafiken på Laholmsvägen för den stör! Men Råkorna stör så de borde bort, ett samtal till miljö och hälsa är ju lätt att ringa.
Vackra Kråkor som ser ut att riktigt njuta av solen.
[fbshare type=”button” width=”100″] [fblike style=”standard” showfaces=”false” width=”450″ verb=”like” font=”arial”]
Häftig bild på Haren. Tänker på Hilding Mickelsson från Regnsjö, en naturfotograf från min ungdom.
Han kallade en bild på en ensam Berguv som landar: ”Den ensammes frihet och den fries ensamhet”…