Det halvbra med träningen i det stora hela just nu. Men idag kom jag och Arvid på ett sätt att träna ihop. Lösningen heter vimpel! Den sitter förvisso alltid på cykeln men fungerar riktigt bra som ryckutjämnare vilket gör att man både kan cykla och putta på och idag även springa och putta. Arvid gillar fart så det är bara att kuta på.
Japp Tuva fick bestämma och då blev det Lunch på Värdshuset och en tur. Värdshuset har grymt fin mat och bra pris på vardagarna och idag är det ju ledig Fredag.
En nyckelpiga gör entre och landar på Tuvas axel.
Märkliga djur och till på köpet har dom vingar under skalet som dom kan fälla ut. Måste erkänna att det är ganska mäktig konstruktion.
Som om det ena inte vore jobbigt nog…………… hjälp!
Hitåt ska vi, ja det är ju samma runda som förra helgen. Dålig fantasi eller helt enkelt en bra frilufsrunda. Där borta finns getterna och där blir det fika.
Den här vägen.
Nämen en riktigt snygg och bra holk bara sådär! Kan man köpa här!
Milla gillar vår ergobaby.
Titta här är det s… från getterna.
Vacker utsikt och därborta ligger Halmstad.
Framme men var är getterna?
Tadaaa! Fika var det här!
Bild till farmor o farfar kanske?
Slappt värre men med detta vädret kan man inte göra annat än njuta eller?
Milla med killen som heter Arvid men vi kallar honom för gulleplutten som Tuva brukar säga.
Grannen som lånat vår bil tackar genom att baka morotskaka, gott!
Vinden är kall men solen värmer så det får bli ett mellanting vad gäller kläder.
Gulleplutten somnar på sin post.
En liten upptäcksfärd.
Jag vaktar Arvid och passar på att balansera lite stenar. Man känner direkt när man har fått balans.
Vilken historia som finns inbakad i dessa stenar får i aldrig reda på.
Min andra Sädesärla för året dyker upp och det ska förstås fotas.
Tuva ska också balansera stenar.
Tuva klurar lite på det här med foto, kan det vara något?
Vilken färgklick i denna brutala stenmiljö.
Kör lite barnuppfostran, lite ordning måste det väl vara på torpet?
Sova ute är härligt och jag o Tuva slocknar i ett nafs.
Arvid har funnit strandens finaste sten.
Lite färg på kinderna känns bra.
Solen är på väg ned och det är dags för avrundning efter typ 8 timmar i friska luften.
Röd granit.
Solen har nästan gått ned och det är lagom för nu är det bara en liten stigning till innan vi är framme vid bilen.
Idag blåste det ju inte riktigt storm, bara nästan, men flygbart kändes det i alla fall. Min flygande vinge från förr fick ju en ny kamera som jag skrev i ett tidigare inlägg, och det var dags för testflygning. Hur mycket testflygning det nu kan bli med en vinge som är pålitligheten själv. Vill man ha något enkelt som bara fungerar och som lätt kan startas varsomhelst, kräver inte ens en enda meter plan mark för start. Då ska man satsa sina sista slantar på en vinge. Man kastar bara upp den i luften och fångar den i handen när man landar.
Här har vi Påarpsviken och Laxvik i bakgrunden och allra längst bort borde Mellbystrand och Båstad ligga.
Jo, såhär blir bilderna från Mobiusen, tycker det är helt klart godkänt för denna enkla kamera och som sagt det skiljer ju en del i pris på Mobius och en Gopro.
In för landning, och snart släpper jag högerhanden för att fånga vingen. Hur gick det? 1 av 2 fångades.
Körde ju med videolänk ner till marken men det får väl erkännas att det gick inte så bra. 100MW fungerade på dessa avstånd men vingen studsade runt i den hårda vinden så jag kunde inte släppa den med blicken och helt förlita mej på skärmen. Det känns som att den uppdaterar tillräckligt fort för att det ska gå. Fortsättning följer.
Dagens ”outfit” nä jag menar setup.
Vingar är kul! Gjord av epp.
[fbshare type=”button” width=”100″]
Öster om Simlångsdalen ligger ett naturreservat som heter Långhultamyren och vi bestämde oss för att fara dit. Länstyrelsen i Halland har gett ut en mysig liten bok med tips på olika utflyktsmål i Halland och därifrån fick vi tipset.
I myrstackarna som låg i söderläge var det en febril aktivitet och det är mysigt att bara sitta och kolla in energin.
Solsken på en myr ger en fin färgskala och det finns massor av motiv för en fotointresserad.
Milla hittar en lav som lyser skrikande röd. Kan det vara en bägarlav kanske? Har gått en liten kurs i mossa o lava men på den kursen träffade jag Millan så fokus var inte helhjärtat i läroboken.
På mossen finns ett riktigt fint Orrgömsle med en separat avdelning för övernattning, riktigt proffsigt!
Vi visste inte riktigt hur länge vi skulle vara på vift så vi tog med köket för säkerhets skull o det var tur för i vanlig ordning blir man dödshungrig.
Fiskgryta med pasta och det smakade godare än vad det ser ut!
Blir det aldrig färdigt, jo till sist men det satt långt inne.
Vi tog bilen hit så jag hade plats för flygfotokärran och tog lite bilder från ovan över Långhultamyren. I dungen bakom den stora dungen ligger Orrgömslet. Har man en eftermiddag över så skulle jag vilja rekommendera att fara hit, det är ett riktigt fint reservat. På lagom cykelavstånd från Halmstad dessutom. /D
